Hur är det att vara på flykt?

Människor har i århundraden flytt från fattigdom, krig och förtryck. Många svenskar flydde till exempel under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet till Nordamerika eftersom det var fattigt i Sverige men också för att folk inte var fria.

Under andra världskriget flydde många på grund av kriget. Det var mest judar eftersom de riskerade att hamna i koncentrationsläger. En person som hjälpte många att fly var svensk, Raoul Wallenberg. Han jobbade i Ungern och hjälpte många människor att fly och överleva.

Under kriget i det som tidigare hette Jugoslavien flydde många och idag är det många som flyr från Syrien.

Hur är det då att vara på flykt och komma till ett helt nytt land? Det finns många vuxenböcker som handlar om det men inte så många för barn och ungdom. Det är svårt för oss som är födda i Sverige eller inte har någon släkting som har behövt fly att förstå hur det kan vara.

Christina Wahldén har skrivit flera böcker om ungdomar, mest flickor, som är utsatta på något vis, t.ex. våldtäkter, hedersvåld och hur det är att ha en pappa som sitter i fängelset. Hon fick för något år sedan i uppdrag av Röda Korset att skriva en bok om hur det är att vara kvinna i Kongo. Hon kom i kontakt med en flicka som hade flytt från Kongo till Sverige. Efter det skrev hon boken "I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig". Det är en tunn och ganska lättläst bok men mycket tankeväckande.

En annan bok är "Resan som började med ett slut" av Zulmir Becevic. Här handlar det om en kille i tonåren som tillsammans med familjen flyr från kriget i Bosnien till Sverige. Med en hel del humor skriver författaren om hur det är att leva på en flyktingförläggning och att försöka anpassa sig till den svenska livsstilen.

Till sist: Tänk om det hade varit omvänt, Sverige var ett farligt ställe och vi hade varit tvungna att fly. Den danska författaren Janne Teller (trots namnet är det en kvinna) har skrivit en bok som heter "Om det var krig i Norden". Det är en kort och lättläst berättelse. Boken är utformad som ett pass och hon försöker få oss att förstå hur det är att vara flykting. Mycket bra bok.

Nya godbitar!

Nu har det kommit lite nytt på snurran! Flera nya i serieformat för er som känner för serieläsning men även en del uppföljare på serier! Kom in och kika, bli sugen och låna!

Och Glad påsk på er alla!

Böckerna om Polleke

Guus Kuijer är en holländsk författare som har skrivit fem böcker om Polleke. Vi får följa henne från hon är 11 år till hon blir 13. Hon lever tillsammans med sin mamma som har fått ihop det med Pollekes lärare. I början tycker hon det är skamligt men måste ändå så småningom vänja sig vid det.

Hennes pappa är narkoman men Polleke älskar honom och vill att han ska lägga in sig på behandlingshem för att kunna sluta knarka. Hon är kär i Mimon som är från Marocko men hans föräldrar har bestämt sig för att han ska ha en marockansk flicka.

Hennes farmor och farfar har en bondgård. Där träffar hon Tom, en kille som kör moped och röker. Han vill bli ihop med henne men hon vill bara ha Mimon. Livet för Polleke är inte så lätt men hon trivs tillsammans med gårdens kalv som hon har döpt till Polleke och så har hon fått en ny kompis som hon gillar, Consuelo från Mexiko.

Guus Kuijer fick förra året ALMA-priset, till Astrid Lindgrens minne. Jag tycker han skriver fint om ibland svåra ämnen, som missbruk och misshandel. Han beskriver väldigt bra hur Polleke upplever sin egen värld men också den ibland konstiga vuxna världen.

Böckerna är rätt tunna med en del bilder så de är ganska lätta att läsa. De är nog mest lämpliga för barn i klass 5 och 6 men det finns kanske de som är lite äldre som också tycker om att läsa dem.

Kuijer har också skrivit boken "Boken om allting". Den handlar om Thomas som ofta får stryk av sin pappa. Pappan slår också hans mamma. I huset bredvid bor en tant som påstås vara en häxa och är farlig. En dag när hunden som kallas den stora stjärtbitaren jagar Thomas hindrar tanten hunden från att anfalla Thomas. På så vis lär han känna tanten som visar sig vara en snäll och som flera gånger kommer att hjälpa honom.

En härlig berättelse som visar att man inte ska tro på alla rykten och hur illa det är att slå andra människor, speciellt barn, att det är svaga och rädda människor som använder våld.

Att överleva en katastrof.

13-åriga Hedvig flyr från sitt hem där hennes föräldrar och lillebror ligger döda. De har avlidit av någon fruktansvärd sjukdom som har tagit död på nästan alla människor. Elektriciteten har lagt av och när hon ringer 112 är det ingen som svarar. Hon flyr från sjukdom och död men vet inte till vad. Tystnaden är total och hon hittar döda människor ute. Hon kommer ihåg en lantgård som hennes skola hade besökt en gång så hon beger sig dit.

Hur kan det vara att bli övergiven och helt ensam i ett samhälle där ingenting fungerar? Det finns ingen ström, kylskåp och frysar fungerar inte, ingen elektrisk värme. Hur är det att vara helt ensam och försöka klara sig? Boken "En sekund i taget" av Sofia Nordin gav mig tankar och funderingar om detta.

Boken kan placeras in i en gengre som heter dystopier, rätt vanlig inom vuxenlitteratur och filmer men den har så smått börjat leta sig in bland tonårslitteraturen. Andra exempel är Stefan Castas böcker "Den gröna cirkeln" och "Under tiden". Charlie Higsons böcker Fienden och fortsättningsböckerna till den är också ett exempel på dystopi.

Jag tycker den är en bra bok som handlar om överlevnad men också om minnen och sådant som man kommer att gå miste om. Att få uppleva kärlek, att få barn och mycket annat.