Jag var nyfiken på denna bok redan när jag såg den vackra framsidan och när jag sedan läste handlingen på baksidan var jag såld. Efter att ha läst den lägger jag den till mina favoriter.
Boken handlar om en femtonårig tjej som i boken kallar sig Zoe som börjar skriva till en dödsdömd fånge i Texas som sitter inne för att har mördat sin fru och granne. Zoe valde att skriva till honom under falskt namn för hon är tvungen att berätta om sin hemlighet för någon som kan förstå men inte berätta vidare. Hennes hemlighet är att hon har dödat och kommit undan med det.
Zoe äts nästan upp inifrån av dåligt samvete och det är för att få reda i sina tankar som hon, sittandes i sitt uteskjul, börjar skriva till fången. Genom hennes öppet ärliga brev framskrider handlingen som är lika underbar, kärleksfull och annorlunda som hemsk och oväntad. Sakta rullas det upp vad som hänt i Zoes liv det senaste året. Händelserna som ledde fram till att någon miste sitt liv.
Zoe bor med sin sjukligt överbeskyddande mamma, pappa och två småsystrar. Den ena systern Dot är döv, något man sedan förstår har att göra med varför mamman beter sig så illa som hon gör. Framförallt på grund av mamman är fester och pojkar är inte att tänka på för Zoes del men då deras farfar blir dålig och hon ska passa sina lillasystrar lyckas hon förhandla fram att hon får gå på en fest. Festen ändrar allt, där träffar hon den brunögda pojken som kallar henne fågelflickan. De har en snabb, flörtande dialog men sen är han spårlöst borta. Då dyker istället Max upp, Max populäraste killen i skolan. Som nu visar intresse för henne …
Som läsare grips man tag i riktigt när man förstår kemin mellan henne och Max och man undrar hela tiden vem det är som kommer dö. Man tycker synd om henne och undrar om hon förtjänar att vara så ensam. Är hon hemsk? Vad ska hända?
Jag fastnade så för alla personerna i boken och framförallt deras kemi sinsemellan. Pitcher skriver så att det ligger en hög spänning i både det lilla och stora och jag tilltalas verkligen av formatet med breven!
