Brukar du önska dig något när du ser ett stjärnfall?

Det är i alla fall vad Astrid gör en kväll när hon är ute och går med sin mamma i boken Önskestjärnan av Ingelin Angerborn!

Efter en lite jobbig dag där Astrid bråkat med både bästa vännen och mamma tänker hon att allt vore så mycket lättare om man vore någon annan. Som hennes hund som blir älskad och klappad bara för att den finns! När hon plötsligt ser ett stjärnfall finns den tanken kvar hos henne och hon önskar sig att hon vore en hund... När mamma sedan ropar efter henne springer hon snabbt, ovanligt snabbt och vill inte stanna. När hon kikar ner ser hon att hon har fyra ben!

Men är det egentligen så lätt eller kul att alltid behöva gå ut för att kissa, äta hundmat och inte gå till skolan?